2014-07-04 Höganäs

Eldsjäl håller liv i keramiktradition

I nära två sekel har den saltglaserade keramiken präglat hela ­Höganäsbygden. I dag hålls traditionen levande av Anders ­Johansson som började jobba i fabriken som 17-åring. Sedan ­delar av de gamla byggnaderna byggts om till saluhall, restaurang och butiker har hans verksamhet fått ett rejält uppsving.

     
 

Anders Johansson

Ålder: 53 år.
Familj: Sambon Lotta.
Bor: Höganäs.
Gör: Driver ­Saltglaserat.

 
     

Vi gör ett besök i Höganäs saluhall en vardag mitt under lunchruschen. Kön till buffén på andra våningen ringlar sig lång, och i caféet har en busslast turister slagit sig ned för att fika. Inne i keramikverkstaden har Anders Johansson fullt sjå med att sätta öron på en ny serie vinkannor, samtidigt som han servar kunder.

– De gamla krusen är fortfarande väldigt populära men för att vi ska nå nya generationer krävs det också att jag tar fram nytt. Bland annat har jag designat ett saltkärl och en sillburk med gaffelställ, säger han och tillägger: Finurligt va?!

Med en snart 200-årig historia har Höganäs för många blivit synonymt med keramik och krukmakare. Året var 1835 då Höganäs AB drog i gång lerkärlstillverkningen i Höganäs i syfte att ta tillvara leran som togs upp under kolbrytningen.

2012 fick de gamla fabriksbyggnaderna nytt liv i form av en saluhall med tillhörande restau-rang och café. Fastighetsägarna Anders Martinsson och Johannes Fridery har nu lyckats skapa ett riktigt kulturhandelscentrum med nya verksamheter som tillkommer allteftersom. Ett av de senaste tillskotten är ett litet mikrobryggeri, och här finns flera designbutiker.

Tack vare upprustningen av fabriksbyggnaderna har turisterna börjat strömma till Höganäs, och det gläder Anders Johansson.

– Detta har blivit ett riktigt turistmål, och det är roligt eftersom folk har börjat återupptäcka den saltglaserade keramiken. Jag älskar det här. Hela området har blivit levande och i takt med att fler hittar hit blir även den ekonomiska säkerheten för min egen verksamhet större.

Med en snart 200-årig historia har Höganäs för många blivit synonymt med keramik och krukmakare. Året var 1835 då Höganäs AB drog i gång lerkärlstillverkningen i Höganäs i syfte att ta tillvara leran som togs upp under kolbrytningen.

2012 fick de gamla fabriksbyggnaderna nytt liv i form av en saluhall med tillhörande restau-rang och café. Fastighetsägarna Anders Martinsson och Johannes Fridery har nu lyckats skapa ett riktigt kulturhandelscentrum med nya verksamheter som tillkommer allteftersom. Ett av de senaste tillskotten är ett litet mikrobryggeri, och här finns flera designbutiker.

Tack vare upprustningen av fabriksbyggnaderna har turisterna börjat strömma till Höganäs, och det gläder Anders Johansson.

– Detta har blivit ett riktigt turistmål, och det är roligt eftersom folk har börjat återupptäcka den saltglaserade keramiken. Jag älskar det här. Hela området har blivit levande och i takt med att fler hittar hit blir även den ekonomiska säkerheten för min egen verksamhet större.

Anders Johanssons verkstad ligger längst in i butiken Magasin 36. I dag bränner han sin keramik i en modern gasugn, men under lerkärlsfabrikens glansperiod utgjordes navet av tio brännugnar där leran förvandlades till allt från avloppsrör till krukor, kannor och muggar.
Allra mest känt blev brännvinskruset som August Strindberg lät Carlsson ha runt i halsen i sin roman ”Hemsöborna” från 1897. Den inledande meningen i boken har blivit vida berömd:

”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.”

– Det är fortfarande vanligt att det kommer in kunder och frågar ’vad var det nu han hade runt halsen?’, berättar Anders Johansson.

Två av de gamla brännugnarna finns fortfarande kvar och är i dag en del av butiken. Här täcks väggarna av tjocka lager saltglasyr och luften är kompakt och omslutande. På förfrågan av besökarna ställer Anders Johansson gärna upp och berättar om fabrikens historia och hur den anrika keramiktillverkningen gick till.

– Det tog 3,5 dygn att värma upp ugnarna till 1280 grader, sedan fick de svalna i en vecka innan man öppnade. Jobbet var tufft och svettigt och går inte att jämföra med dagens moderna instrument, säger han.

Den storskaliga keramikproduktionen i Höganäs upphörde på 1950-talet och sedan dess har tillverkningen successivt minskat år för år. Anders Johansson började jobba här som 17-åring för mer än 30 år sedan och då var man fyra drejare på plats. Numera är han dock ensam om att driva verksamheten.

– Ibland känns det som ett tungt ansvar, att hantverket står och faller med mig. Därför hade det varit roligt om jag kunde få hit en lärling. Det är unikt att vi kan fortsätta tillverka keramik i de här gamla historiska lokalerna och det vore synd om verksamheten skulle dö ut.

Varumärket Saltglaserat ägs än i dag av Höganäs AB. Även om bolaget inte längre är direkt involverat i verksamheten så försöker man att stötta produktionen, och sedan en tid pågår även diskussioner om att bilda en stiftelse som ska hålla kulturarvet vid liv.

– Jag känner att jag får mycket hjälp av Höganäs när jag har problem med ugnen till exempel, och jag har även fått hjälp med att bevara varumärket. För min egen del ger skapandet och leran mycket tillbaka, och det känns otroligt viktigt att traditionen får leva vidare, säger Anders Johansson.

     
 

Levande kulturhistoria i Höganäs

Produktionen av saltglaserad keramik startade i bygden 1835. Tillverkningen var inriktad på bruks- och prydnadsföremål. Lera som från början hade setts som ett problem för kolbrytningen blev snart en värdefull del av Höganäs AB.

Tekniken och hantverket gick i arv under generationer, från mästare till lärling. 1954 lades den största delen av den saltglaserade tillverkningen ned.

I dag förs hantverkskunskapen vidare av Anders Johansson. För att säkra kulturarvets framtid planerar Höganäs AB tillsammans med kommunen och Höganäs Keramiskt Center att grunda stiftelsen Höganäs Saltglaserat.

 
     

Kontakt

Ulrika Rask-Lindholm
Redaktör

Följ oss

Följ med vad som händer runt Höganäs verksamheter, gilla oss på Facebook.