Marken ligger omgiven av åkrar med få naturliga grönområden och lite vatten, vilket gör nyttan ännu högre.

Fram till 60-talet var området mellan Jonstorp och Höganäs ett dagbrott för lera. När lerbrytningen upphörde använde Höganäs marken till deponi för slagg. Deponin avslutades 2005 och i samråd med Höganäs kommunekolog och andra myndigheter anlade Höganäs en våtmark.

Området bedömdes som värdefullt för hotade eller missgynnade arter och naturtyper, samtidigt som den inte ansågs ha så högt värde som till exempel rekreationsområde, förklarar Pernilla Nydahl, Miljöavdelningen, som varit med i arbetet med att anlägga våtmarken.

Vattnet är fritt från fisk och kräftor, vilket är positivt eftersom de lätt kan konkurrera ut vissa fågelarter. Här trivs nu häckande gråhakedopping och en rådjursflock, mossor, insekter av våtmarksart, paddor, karaktärsarter av kärlväxter som till exempel rödsvingel, och äkta Johannesört.

Vi byter nytta mot nytta, säger Pernilla Nydahl. Vi tycker det är både viktigt och roligt att en sådan här plats kan utvecklas och ge nytt värde till samhället.

Ett annat exempel på där Höganäs gamla deponier skapar naturvärde och samhällsnytta är invallningen väster om fabriksområdet i Höganäs. I samband med att Höganäs fick nytt tillstånd för deponin 2004, tecknades ett avtal med kommunen om att området etappvis ska göras om till ett grönområde som allmänheten i stor utsträckning kan utnyttja som till exempel strövområde.

Frida Wainult