Sextonhundratal i Sverige. Det är krigstid och stormaktstid. Vi blir mer än en miljon invånare, men plågas svårt av pestepidemier, missväxt och hungersnöd. Det här är Shakespeares, Cervantes och Galileis århundrade, men också häxprocessernas. Regalskeppet Wasa förliser, Kronan exploderar och Stockholms slott brinner ner. I Skåne strider snapphanarna för att bevara landskapet danskt, men misslyckas.

Maria Sophia var knappt mer än ett barn när hon giftes bort som sextonåring. Två barn senare förlorade hon sin man och blev som 22-åring änka förvaltare av makens stora förmögenhet och jordegendomar. Eftersom hon aldrig gifte om sig slapp hon det förmyndarskap som äktenskap annars innebar för kvinnor på den här tiden. Utrymmet och förutsättningarna att utvecklas som entreprenör fick hon alltså först efter makens död. Det var kanske tur för Höganäs?

Brukspatron – och häxa?

Maria Sophia drev en lång rad verksamheter inom jordbruk och tillverkning, och blev efter att ha köpt Krapperups slott även gruvägare. Vid den här tiden var gruvdrift ännu en nymodighet i Sverige, och Maria Sophia var en av de första att inse att kolet inte skulle bli lönsamt om inte brytningen rationaliserades och transporterna minimerades. Därför såg hon till att få monopol på kolförsörjning av sydvästkustens fyrar, dit man snabbt och enkelt kunde frakta kolet med båt.

Maria Sophia var en stark och stridbar kvinna; det förstår man av bevarade brev som innehåller många temperamentsfulla uttryck och fantasifulla svordomar. Hon anklagades som så många andra starka kvinnor för att vara häxa, men undgick tortyr och avrättning. Idag kallar vi henne Sveriges första kvinnliga storföretagare, men det är möjligt att historien kommer att revideras ytterligare. Vi vet ju idag att historiska beskrivningar ska ses som uttryck för sin tids normer, inte som absoluta sanningar.

Plats för fler kvinnor i Maria Sophias fotspår

Tyvärr omöjliggjorde det skånska kriget mellan Sverige och Danmark snart gruvdriften – arbetarna kallades in till krigstjänst och Sophia Marias gods vandaliserades. Det skulle dröja tills sent 1700-tal innan Höganäsbolaget bildades och återupptog kolbrytningen i stor skala.

Verksamheten i Höganäs har följt med sin tid, från 1600-talet och fram till idag. I förrgår bröts här kol, igår lera, och idag arbetar vi med metallpulver. Idag inser vi också att vi lyckas bäst om vi gör rum för olikheter, och därför ska vi öka mångfalden på Höganäs.

Trots att fortfarande relativt få kvinnor jobbar i verksamheten – 15 procent av medarbetarna är kvinnor – finns många förebilder för studenter och nyanställda, och de är väl så starka som Maria Sophia. I koncernledningen finns numera två kvinnliga medlemmar, detsamma gäller styrelsen. Av cheferna i Sverige är 27 procent (Höganäs AB) respektive 13 procent (Höganäs Sweden AB) kvinnor.

Kvinnor lyfts fram också på andra sätt: två av tre mottagare av det prestigefyllda pris Ulf Engström Award är kvinnor, och när man tittar på nyckelorden i motiveringarna – nyskapande, ödmjukhet, delaktighet, kompetens, kunskap och kundfokus – så förstår man att de uppmärksammas inte för att de är kvinnor, utan för att de representerar allt det som Höganäs står för. Igår, idag och imorgon.