Som samhälle behöver vi minska användningen av nya (jungfruliga) råvaror i de flesta av våra moderna industrier, från plast till textil och metallpulver. Det är en fråga om både resursbrist och energieffektivitet. Utmaningarna handlar ofta om kvaliteten på råvarorna och möjligheterna att bearbeta sekundära råvaror på ett kostnadseffektivt sätt.
På anläggningen i Halmstad använder Höganäs en ljusbågsugn för att smälta både stålskrot och jungfruligt material (järnbriketter och tackjärn) till stålpulver. Här startade Höganäs ett projekt för att helt ersätta jungfruliga råvaror med skrot.
På lång sikt kommer detta att stärka Höganäs marknadsposition genom att minska de indirekta koldioxidutsläppen samt sänka produktionskostnaderna och energiförbrukningen. Mikhail Lukin, ansvarig för anläggningsdriften i Halmstad, förklarar hur atomiseringsprocessen fungerar.
– Skrotmixen omvandlas till flytande stål som sedan finfördelas med hjälp av högtrycksvatten, istället för att stränggjutas till vals-/stålämnen som på konventionella stålverk.
Det är relativt enkelt att avlägsna orenheter från jungfruliga/primära råvaror. För att ersätta dessa var anläggningen i Halmstad tvungna att ändra smältraffineringspraxis och förbättra leveranskedjan för skrot genom att ställa högre krav på skrotkvaliteten från både befintliga och nya leverantörer.
– Vi var tvungna att lära oss nya sätt att arbeta med stålraffinering och helt ändra gamla synsätt och vanor, säger Charlie Wedell, platschef i Halmstad
Anläggningen i Halmstad är nu till 99 procent skrotbaserad och arbetsmetoden har blivit en rutin. Det pågår ständig utveckling, bland annat genom initiativ för att ersätta återstående jungfruliga legeringsmaterial med återvunna material samt processoptimeringar för att minska koldioxidutsläppen.
– Vi har lärt oss mycket genom att övergå till helt skrotbaserad produktion. Tidigare trodde vi att det var omöjligt att blanda in skrot av lägre kvalitet utan att tumma på produktens kvalitet. Men det var enklare än vi förväntade oss, säger både Mikhail Lukin och Charlie Wedell.
99 procent återvunna råvaror
|
||